Cyklar förbi blommor höga som små träd. Björnloka? Är dom inte väldigt giftiga? Trodde man grävde bort dessa numera. Dom är onekligen pampiga. Kör förbi en "vägg". Läser att denna aldrig ingått i någon hel byggnad. Den uppfördes 1907 av godsägarna på Dybäcks slott. Ruinromantiken,som det kallas, uppkom i Italien efter att man grävt fram bl a pompeji och var något som blev populärt hos de högre stånden. Tanken var att man vid åsynen skulle "påminnas om alltings förgänglighet och uppfyllas av lustfyllt svårmodiga känslor". Jag har inga svårmodiga känslor idag. Bara lustfyllda. Det är en härlig fri känsla att ta sig fram på cykel. Och lätt att stanna när något ser intressant ut.
När jag närmar mig Smygehamn ser jag en skylt. Spettekaksbageri. Det måste jag prova. Cyklar dit bland åkrar och fält. Men det visar sig att man bara bakar dom här. Vill man fika får man göra det nere i hamnen. Han har inga spillbitar för tillfället annars hade jag kunnat få köpa dom.
Cyklar in i Smygehamn och ner till Smygehuk. Nu är jag på Sveriges sydligaste udde. Och här är det mycket folk. Jag går ner till havet. Fotar lite. Sätter mig sen på Smyge café. Det är ont om platser men jag hittar en till mig. Och sätter mig och väntar. Man beställer vid bordet. Och dom har mycket att göra. Jag väntar en stund. Några ger upp. Och till slut jag också. Jag tar mig längre bort och här ligger lite affärer man kan gå i. Och de lagar äggakaka! Ute :). Det var ju såklart meningen att jag skulle äta det nu :). Så jag beställer det och en äppeldryck. I en av butikerna hittar jag spettekaks bitar för 50kr. Dyrt men det får bli min efterrätt till kaffet. Äggakakan var jättegod. Som ugnspannkaka men mjukare. Och tanten som lagade den så trevlig och visade hur hon gör och hur man ska tänka. Där har du receptet säger hon och pekar på en skylt. Nu kan du gå hem och göra själv. Efteråt beställer jag kaffe och äter min Spettekaka. Väldigt söt och god. Det är ringlat florsocker över min. Sätter mig vid bordet vid min cykel efter att ha kollat med mannen som sitter där. Helt ok säger han - det blir tillräckligt avstånd:). Vi pratar lite. Jag om min resa och han om sin. Han och hans fru har sin husbil och åker från Stockholm. Det är inte första gången dom är här. Dom har redan provat både äggakaka och spettekaka:). Hon har liksom jag hittat ett halsband i en av butikerna.
Vidare mot Trelleborg. Det är så otroligt varmt. Jag vill dricka något riktigt kallt och går in på Espresso house och beställer en kaffedrink med is. Åh vad gott!! Sitter på torget och försöker komma ihåg vad man ska se här. Trelleborg kallas palmernas stad, så palmer. De har också en allé med Ginko träd. Ett japansk träd. Och Trelleborgen såklart.
Palmerna ser ganska trötta ut. Som många andra växter denna varma sommar. Det börjar mulna på och dugga lite. Kanske får dom vatten nu.
Det är kväll när jag kommer till Höllviken. Och solen är tillbaka. Letar upp vandrarhemmet och tar fram koden för att hämta nyckeln. Lastar av och duschar. Ger mig iväg ut till Skanör Falsterbo som inte ligger så långt härifrån. Det är en fantastiskt skön kväll och jag cyklar lugnt utan packning. Ut till hamnen och går runt lite. Här är mycket folk som njuter av restaurangerna och stranden i kvällssolen. Tar av mig barfota och går i sanden. Vilken sand! Så vit, så len! Cyklar vidare till Falsterbo centrum. Handlar lite godsaker i Ica-butiken. Är hemma igen vid 21.30. Sätter mig en stund och njuter av godsakerna. Sen sover jag gott hela natten.
Idag stannade räknaren på 77.66 km.